Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2004 

Förändringar av basresurser under 2004

Personal

Den 1/5 anställdes en forskningssekreterare, Kristin Svensson, på 50 %. Under året har två forskningssköterskor, Susanne Albrecht och Eva Wendel, arbetat 80 % varav 50 % varit grundanställning vid EyeNet Sweden och 30 % förorsakat av ett projekt som enheten bedrivit. Chefen för verksamheten, Mats Lundström, har varit anställd på 25 % i grunden och ytterligare 10 % förorsakat av projekt. Ytterligare 25 % arbetstid, avsett för en adjungerad professur som finansierats av Landstinget Blekinge, har förlagts till EyeNet Sweden. Integrerad i arbetet har också varit Irene Serring vars tjänst (1,0) finansieras av Nationella Kataraktregistret.

Styrgrupp

Socialstyrelsens representant Pia Maria Jonsson slutade sin tjänst under 2004 och har ersatts av Hans Rutberg, Socialstyrelsen. Nationella Kataraktregistret representeras av Ulf Stenevi, Göteborg. I övrigt har styrgruppen haft oförändrad sammansättning.  

Konsulter

Konsult i statistik och epidemiologi, Jonas Ranstam, har tillträtt en tjänst i ortopediskt kompetenscentrum men kvarstår gärna som konsult åt EyeNet Sweden.

Lokaler

Verksamheten har oförändrat bedrivits i lokaler som Landstinget Blekinge ställt till förfogande i byggnad 13, Blekingesjukhuset, Karlskrona.

Kompetensutveckling

Den 26-27 april, kurs i Crystal Report, Stockholm (Irene Serring). Den 27-28 april, grundläggande kurs i SPSS, Stockholm (Mats Lundström, Susanne Albrecht, Eva Wendel). Den 4-6 maj, projektledarutbildning, Landstingsförbundet, Stockholm (Susanne Albrecht, Eva Wendel). FOU-kurs, 20 poäng på ⅓-fart. Kurstid 20040112-20050527. Susanne Albrecht och Eva Wendel.

 

Support av etablerade nationella kvalitetsregister

Svenska Cornearegistret De kontakter som togs under 2003 för att medverka till övergång till ett web-baserat register har utvecklats vidare under 2004. Två möten har hållits mellan företrädare för EyeNet Sweden och Svenska Cornearegistret, dels under EyeNet-dagarna 20-21 april, dels i samband med ett styrgruppsmöte i Svenska Cornearegistret 26-27 augusti i Göteborg. EyeNet Sweden har förmedlat och garanterat under en övergångsperiod kostnaderna för web-etablering. I slutet av 2004 var ett inmatningsformulär och en rapport via webben färdig för drift (www.cataractreg.com/cornea/cornead.dll). Skarp drift av det web-baserade registret är planerat till början av 2005. Information om Svenska Cornearegistret kan bland annat hämtas från EyeNet Swedens hemsida (www.eyenetsweden.se).

Nationella Kataraktregistret/Barnkataraktregistret Barnkataraktregistret har utvecklats som en underavdelning till vuxenkataraktregistret. Då syfte och frågeställning skiljer sig från vuxenkataraktregistret har ett nytt formulär för inmatning av data via webben framställts. Detta har huvudsakligen finansierats genom utökade anslag till Nationella Kataraktregistret. Under året har två möten mellan representanter för Barnkataraktgruppen och EyeNet Sweden hållits, under EyeNet-dagarna den 20-21 april samt på ett användarmöte i barnkataraktgruppen den 26/10 i Mölndal. Ett inmatningsformulär via webben framställdes under 2004 och är nu klart för att tas i skarp drift (www.cataractreg.com/barnkatarakt/barnkataraktd.dll). Information om Barnkataraktregistret kan bland annat hämtas från EyeNet Swedens hemsida (www.eyenetsweden.se).

Support av möjliga nya nationella kvalitetsregister

Register för refraktiv kirurgi. Den 28 november 2003 hölls ett upptaktsmöte angående bildandet av en refraktivkirurgisk förening och inrättandet av ett nationellt register för refraktiv kirurgi. EyeNet Sweden medverkade vid upptaktsmötet och informerade om de allmänna förutsättningarna för nationella register. Den 21 september 2004 avhölls ett möte i samband med ESCRS:s kongress i Paris varvid en svensk refraktivkirurgisk förening officiellt bildades. Vid detta möte medverkade EyeNet Sweden och riktlinjerna för ett kommande register utarbetades. Den 21 oktober 2004 avhölls ett möte på EyeNet Sweden med Svensk Refraktivkirurgisk Förenings ordförande, Bo Andersén, varvid en kravspecifikation för ett refraktivt register gjordes färdig. Därefter har en upphandling ägt rum och i början av 2005 har arbetet med att färdigställa ett web-baserat inmatningsformulär påbörjats. Information om föreningen och åtkomsten av inmatningsformuläret till registret skall finnas på EyeNet Swedens hemsida.

Register för ROP (Retinopathy of prematurity). Det pågår för närvarande ett tidsbegränsat projekt inom neonatalogi gällande prematura barn födda före vecka 27. I anslutning till detta har en idé uppkommit bland ledande barnögonläkare att starta ett nationellt register för barn med ögonförändringar orsakade av för tidig födsel. En första diskussion om riktlinjerna för ett sådant register hölls mellan EyeNet Sweden och docent Gerd Holmström, Uppsala, i samband med Nordiska ögonläkarmötet i Malmö den 17 juni 2004. Härefter har en fortlöpande kontakt hållits beträffande hur ett register skulle kunna utformas. Ett möte med alla ögonspecialister ansvariga för denna barnverksamhet på landets ögonkliniker planeras till den 17 mars 2005 i Uppsala.

Register för glaukomkirurgi. Styrgruppen har under året arbetat med utformningen av ett register för glaukomoperationer. Under EyeNet-dagarna i april redovisade styrgruppen arbetet så långt. Arbete pågår med formulär för inrapportering av data liksom uttag av data.

Register för bensår – bensårsjournal. Vid ett möte mellan EyeNet Sweden och representanter för primärvården i Blekinge den 30 november beslöts att bland annat utveckla vidare en bensårsjournal. Idén bygger på att det idag finns en stor kompetens när det gäller behandling av bensår och ett förslag till en strukturerad journal för behandling av bensår. Ett projekt har startats för att utarbeta en webbaserad version av denna journal. Användningsområden kan vara som remissunderlag eller som ett lokalt/regionalt eller nationellt register för bensårsbehandling. Ansvarig specialist är dr Rut Öien. Ett möte avhölls den 21 december på EyeNet Sweden varvid riktlinjer för det fortsatta arbetet diskuterades.

Register angående palliativ vård Det finns planer hos Föreningen för Palliativ Medicin att starta ett nationellt register. Diskussioner har förts om vem som skall registrera och vilka variabler som kan vara av intresse att registrera. Ett pilotprojekt har genomförts med förslag till inmatningsformulär och projektet har drivits av dr Lars Nurbo bland andra. Den 7 september 2004 hölls ett möte på EyeNet Sweden med dr Lars Nurbo då man diskuterade förutsättningarna för EyeNet Swedens medverkan i starten av ett register för palliativ medicin. Man beslöt att EyeNet Sweden skulle medverka vid ett möte på den kommande läkarstämman i Göteborg och visa en demoversion av ett web-baserat register för palliativ medicin. Föreningens styrelse ändrade dock på planerna då man ansåg sig behöva mer tid för att diskutera syftet med ett register för palliativ medicin och även tidpunkt för registrering och vilken vårdgivare som skall lämna uppgifter till ett kommande register. Den fortsatta mer konkreta utvecklingen är således bordlagd till 2005.

Register inom övre abdominell kirurgi Åtskilliga arbetsmöten har hållits under året för diskussion kring SWEGIR-portalen och en eventuell support av nya eller återstartade register inom övre abdominell kirurgi. EyeNet Sweden medverkade också vid ett möte med SFÖAK (Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi) i Stockholm den 4-5 oktober 2004. Det förefaller som om man inom kirurgin vill samla cancerregister på Onkologiskt Centrum i Umeå, varför ytterligare insats från EyeNet Swedens sida inte är aktuellt.

Utvecklingsprojekt

1. Q-regprojektet ”PriQens”
Kvalitetsutveckling i Kataraktvården- Kataraktoperation av rätt patient i rätt tid.
Kataraktregistret- EyeNet Sweden, har på initiativ från Sveriges Kommuner och Landsting
genomfört ett nationellt utvecklings- och förbättringsarbete med kataraktpatienten i fokus.
EyeNet Sweden har fungerat som projektledning och handledare för teamen. Ett gemensamt
projektmål var att skapa en nationell indikationsmodell som respekterar väntetiden från första
kontakt och som differentierar väntetiden efter sjukdomsgrad och subjektiva besvär. Ett annat
projektmål har varit att genom systemförändring och nya arbetssätt göra kataraktprocessen
rationell och kvalitetssäkrad utifrån patientens behov.
Deltagande team har varit medarbetare från ögonklinikerna i Malmö, Lund, Helsingborg,
Halland, Mölndal, Jönköping, Umeå, Luleå och Blekinge. Utöver gemensamma mål har
teamen kunnat formulera egna lokala mål. Som ett delmål har Nationella Kataraktregistret
infört rapporteringsrutiner via webben i ökat utsträckning. Genom att kontinuerligt mäta före
och efter förändringar har man kunnat följa förbättringsarbetet via kvalitetsregistret.
Teamen har haft följande träffar på Qulturum i Jönköping under 2004:
Läroseminarium 2: 2004-01-22
Läroseminarium 3: 2004-03-02
Läroseminarium 4: 2004-05-26
Uppföljningsmöte: 2004-11-17
Videokonferens för projektledningen den 23 april 2004. Handledning av teamen har utförts av
Susanne Albrecht och Eva Wendel genom telefonsupport och handledarbesök hos följande
team:
2004-08-26 Lund
2004-09-01 Jönköping
2004-09-28 Mölndal
2004-09-29 Halmstad
2004-09-30 Helsingborg
2004-10-05 Luleå (videokonferens)
Teamen har gemensamt skapat en Nationell Indikationsmodell för Katarakt Extraktion
(NIKE). I instrumentet tas med ett helhetsperspektiv hänsyn till synskärpa, subjektiva besvär,
symtom som ex bländning och störande sidoskillnad samt förmåga till oberoende leverne. Till
instrumentet hör ett frågeformulär till patienten som är en modifierad form av Catquest=
Synhälsofrågor, benämnd Priquest. Indikationsmodellen med enkät finns även utarbetad i
digital version och en vetenskaplig validering av NIKE startade vid uppföljningsmötet i
november. Valideringen utförs av en grupp bestående av en representant från varje team
Teamen har sammanställt en skriftlig slutrapport som lämnats till projektledningen. Exempel
ur dessa slutrapporter på andra lokala resultat i priQens-projektet:
• Möte med optiker som resulterat i förbättrad remiss och som gett möjlighet att spara in ett
läkarbesök per patient före operation.
• Optimerat användande av operationssalar.
• Förbättrad informationsbroschyr till patienten.
Indikationsmodellen inkluderades i ett nystartat projekt inom EyeNet Sweden, som berör den
nationella vårdgarantin, se nedan.
Projektledningen för PriQens deltog den 30 mars i en konferens angående QUICC-projektet
för att se hur Q-regprojektet inom hjärt-kärlsjukvården arbetat med uppföljning och
utvärdering av resultat.

2. Medicinska indikationer för operation av katarakt och utarbetande av
e-postremiss.
I oktober fick EyeNet Sweden ett uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (Johan
Calltorp, Marianne Hanning och Christer Bergkvist) att utarbeta tydliga medicinska
indikationer för kataraktoperation som förberedelse inför kommande vårdgaranti den 1
november 2005. I detta arbete inkluderades indikationsmodellen NIKE. Det föll sig naturligt
att den skapade arbetsgruppen för validering av indikationsmodellen fortsatte att arbeta med
det nystartade projektet angående vårdgarantin. Ytterligare kirurger har inkluderats i detta
arbete för att få en god representation från hela landet. Ett första informationsmöte hölls vid
uppföljningsmötet den 17 november 2004 och fler möten är planerade för 2005.

3. Handbok för start av kvalitetsregister
Under andra halvan av verksamhetsåret så har enheten arbetat med att sammanställa en
handbok för start av ett nationellt kvalitetsregister. Handboken har framtagits av EyeNet
Sweden i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet
kommer att publiceras som trycksak och finnas tillgänglig som PDF-fil på EyeNet Swedens
hemsida, www.eyenetsweden.se

Forskningsprojekt

Duration of self-assessed benefit of cataract extraction – a long-term study.
Syftet med detta projekt har varit att undersöka hur lång tid den goda effekten av en
kataraktoperation varar i genomsnitt. Denna uppgift är viktig att veta då man diskuterar
effekten av kataraktoperation och jämför olika behandlingar ur perspektivet
kostnadseffektivitet. För att kunna beräkna s.k. QALY måste man förutom kostnaden och
effekten av en behandling också veta hur länge effekten varar. Projektets första del är avslutat
och har resulterat i en publikation i British Journal of Ophthalmology.
Riskfaktorer för dåligt utfall och ekonomiska aspekter kommer att bearbetas under 2005.

Visual function after cataract surgery in both eyes simultaneously or in one eye at a
time: a randomised clinical study.
Syftet med detta projekt är att jämföra patienters synfunktion efter kataraktoperation i båda
ögon samma dag med synfunktionen hos dem som fått ett öga opererat i taget. Frågan är
således om det finns extra fördelar med att operera båda ögon samtidigt eller om slutresultatet
blir detsamma oavsett kirurgisk strategi. Projektet är i sin slutfas vad gäller insamling av data.
Under 2005 planeras också en jämförelse av kostnader mellan de olika operationsstrategierna.
An index approach to evaluating the association between impaired vision and an
individual’s capability to perform activities of daily living.
Syftet med detta projekt är att beskriva sambandet mellan medicinska mått som synskärpa och
synfält och individens förmåga till att utföra dagliga synkrävande aktiviteter. Kan detta
samband beskrivas i termer av funktionsnivåer i dagligt liv kan man också beskriva värdet av
att hejda en kroniskt förlöpande synhotande sjukdom i olika stadier. Projektet avslutades
under 2004 och håller för närvarande på att avrapporteras.

Projekt inom FOU-kurs.

Susanne Albrecht- ” Bilateral kataraktoperation i Sverige- en retrospektiv studie, med data
från det svenska Nationella Kataraktregistret (NCR)”.
Studiens syfte är att beskriva vilken typ av patient som fick båda ögonen opererade för grå
starr samma dag, i Sverige under 2003-2004. Vidare att studera vilka skäl kirurgen har till att
välja operationsmetoden.
Den förväntade nyttan med studien är att klargöra om det finns något specifikt mönster eller
etablerade rutiner i kirurgens sätt att välja patienter för gråstarroperation av båda ögon samma
dag. Det finns inga generellt accepterade kriterier för operationsmetoden sammanställda i
Sverige idag. Därför kommer data ur Kataraktregistret att studeras avseende ålder, kön,
synskärpa, andra ögonsjukdomar och väntetid. Ögonkirurgerna kommer att få besvara en
strukturerad enkät med öppna svar angående skälen till att man väljer respektive avstår från
operationsmetoden. Informationen från studien kan var ett stöd i den medicinska
beslutsprocessen och ge vidare upplysningar om när operationsmetoden är lämplig respektive
skall undvikas.

Resource allocation: The Case of Cataract Surgery.
Den nu aktuella studien syftar till att med en ekonomisk modell beskriva kostnaden för olika
operationsstrategier gällande operation av ett eller två ögon för katarakt. I modellen kommer
att inkluderas kostnader för operation, upplevd patientnytta, kostnad för komplikationer,
kostnad för att vänta på operation och effekt på väntelista vid olika strategi.
Resultatet kommer att ge vägledning för hur en enhet bäst allokerar sina resurser för
kataraktoperation, det vill säga vilken strategi för operation som ger mest för pengarna givet
de förutsättningar man har.

Modelling the incidence of previous cataract surgery and not operated cataract in single
age groups using a Markov tree.
Modellen medger att man studerar utvecklingen i en kohort under en tidsperiod genom att
använda kända eller uppskattade fördelningar mellan olika stadier och sannolikheter för att
man skall gå från ett stadium till ett annat.

Publikationer

Lundström M, Wendel E. Modelling Utility of Second-Eye Cataract Surgery. Inter J Technol
Assess Health Care. 2004;20:361-367.

Lundström M & Wendel E. Duration of self-assessed benefit of cataract extraction – a longterm
study. Br Journal Ophthalmol. Accepted for publication.

Informationsbroschyr om EyeNet Sweden. Karlskrona 2004.

Handbok för start av nationella kvalitetsregister. Manuskript. Planerad publikation 2005.

Deltagande i konferenser

QUICC, Stockholm den 30 mars 2004.
Projektledningen för PriQens-projektet (Mats Lundström, Susanne Albrecht, Eva Wendel,
deltog den 30 mars i en konferens angående QUICC-projektet för att se hur Q-regprojektet
inom hjärt-kärlsjukvården arbetat med uppföljning och utvärdering av resultat.

ASCRS Congress, San Diego, 1-5 maj 2004.
Föredrag: M. Lundström, U. Stenevi, W. Thorburn: Postoperative aphakia in modern cataract
surgery.

Riksföreningen för Ögonsjukvårds studiedagar i Stockholm den 17-18 maj 2004.
Susanne Albrecht och Eva Wendel deltog. Föredrag:
Susanne Albrecht: EyeNet Sweden – kompetenscentrum inom ögonsjukvård.
Eva Wendel: Kvalitetsförbättringsarbete inom ögonsjukvård.

European Society for Medical Decision Making, Rotterdam 6-8/6 2004.
Vid kongressen deltog Susanne Albrecht, Mats Lundström och Eva Wendel. Presentationer:

Lundström M, Albrecht S, Wendel E. Reduced cataract surgical rate – how to decide?
Operating on one eye only, setting limits to visual acuity or what? European Society for
Medical Decision Making 9th Biennal Conference, Rotterdam 6-8/6 2004. Poster.

Roos P, Lundstrom M, Fare R. Resource allocation: The case of Cataract Surgery. European
Society for Medical Decision Making 9th Biennal Conference, Rotterdam 6-8/6 2004. Poster.

XXXVI Nordic Congress of Ophthalmology, Malmö 17/6 2004.
Föredrag: M.Lundström: What is the impact of cataract surgery on society?

ESCRS Congress, Paris, 18-22 september 2004.
Vid kongressen deltog Susanne Albrecht, Mats Lundström, Irene Serring och Eva Wendel.
Föredrag:
Lundström M, Wendel E. Duration of patients’ self-assessed benefit of a cataract extraction –
a long-term study. Keynote lecture. XXII Congress of the ESCRS, Paris, 19/9 2004.

Troëng T., Lundström M, Wendel E. Modelling the incidens of previous cataract surgery and
not operated cataract in single age groups using a Markov tree. XXII Congress of the ESCRS,
Paris, 19/9 2004.

Lundström M, Albrecht S, Nilsson M, Åström B. Visual function after cataract surgery in both
eyes simultaneously or in one eye at a time: a randomised clinical study. XXII Congress of
the ESCRS, Paris, 19/9 2004.

Wendel E. Lundström M. Duration of patients’ self-assessed benefit of a cataract extraction –
a long-term study. XXII Congress of the ESCRS, Paris, 20/9 2004.

Albrecht S, Lundström M, Nilsson M, Åström B. Patient’s benefit of cataract surgery. A
comparison between simultaneous bilateral cataract surgery and surgery of each eye on
different occasions. XXII Congress of the ESCRS, Paris, 20/9 2004.

Kvalitetsregisterdagarna, Halmstad den 14-15 oktober 2004.
Samtliga medarbetare vid EyeNet Sweden deltog i kvalitetsregisterdagarna. Föredrag:

M. Lundström: PriQens – ett Q-regprojekt för att förbättra vårdkedjan inför kataraktoperation
samt skapa en nationell modell för indikationer för kataraktoperation.

M. Lundström, U. Stenevi, W. Thorburn: Postoperativ afaki efter kataraktoperation.

M. Lundström: EyeNet Sweden.

Forskningens Dag, Karlskrona den 2 november 2004.
Deltagande Susanne Albrecht, Kristin Svensson och Eva Wendel.

Riksstämman, Göteborg den 26 november 2004.
Föredrag: Mats Lundström: EyeNet Sweden – ett kompetenscentrum för nationella
kvalitetsregister. Föredrag vid Sveriges Ögonläkarförenings Årsmöte.
Föreläsningar och föredrag om EyeNet Sweden
M. Lundström: EyeNet Sweden – kompetenscentrum för nationella kvalitetsregister. Föredrag
vid möte i Sydostklubben (Ögonklinikerna i Västervik, Kalmar, Karlskrona, Växjö och
samtliga ögonmottagningar i området) 13 maj 2004,
M. Lundström: Klinisk forskning och internationell uppmärksamhet kring ögonsjukvårdens
kvalitetsregister. Föredrag på seminarium med Södra regionvårdsnämndens politiker och
chefstjänstemän. Guö 16 juni 2004.
Susanne Albrecht: EyeNet Sweden – kompetenscentrum inom ögonsjukvård. Föredrag vid
Riksföreningen för Ögonsjukvårds studiedagar i Stockholm den 17-18 maj 2004.
M. Lundström: Presskonferens, Landstingsförbundet, angående broschyr om grå starr, 25 maj
M. Lundström: Hur går det med synfunktionen efter en lyckad kataraktoperation? Föredrag
vid LIC-dagarna, Växjö den 10 september 2004.
M. Lundström: EyeNet Sweden. Föredrag vid Klinikchefskonferens inom ögonspecialiteten,
Stockholm den 30 september 2004.
Föreläsning för sjukhusledningen, Blekingesjukhuset, angående EyeNet Sweden.
M.Lundström: EyeNet Sweden. Föredrag vid Kvalitetsregisterdagarna, Halmstad den 15
oktober 2004.
M. Lundström: EyeNet Sweden – ett kompetenscentrum för nationella kvalitetsregister.
Föredrag vid Sveriges Ögonläkarförenings Årsmöte i Göteborg (Riksstämman) den 26/11
2004.

Arbetsmöten med konsulter

Under 2004 har 13 arbetsmöten angående olika projekt hållits, bland annat inom områden som patientnytta, folkhälsa och förbättringsarbete. Dialog med programmerare angående systemutveckling och web-design har pågått kontinuerligt.

Registerservice och deltagande i utredningar

Möte med representanter för Socialstyrelsen (Björn Emanuelsson) angående informationsteknik, 9 januari. Möte med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting angående en kommande vårdgaranti för kataraktkirurgi, 8 oktober. Dokumentation av EyeNet Swedens verksamhet iordningställes till Medical Management Centre, Karolinska Institutet. Intervju angående EyeNet Swedens verksamhet. Christina Granberg, MMC, 2/9 2004.

Internt avdelningsarbete

Sjutton stycken kombinerade avdelnings- och arbetsmöten, väl dokumenterade i minnesanteckningar, har hållits under året. Dessutom har två särskilda interna projektarbetsmöten hållits när det gäller PriQens-projektet. Alla medarbetare har erbjudits medarbetarsamtal under året. Tre möten av organisatorisk karaktär har hållits med sjukhusledningen. Den 23-24/6 arrangerades friskvårds- och aktivitetsdagar för EyeNet Swedens alla medarbetare som blev mycket uppskattat.

Styrgruppsmöten

Två möten har hållits i styrgruppen för EyeNet Sweden. Det första under EyeNet-dagarna den 21 april och det andra under Kvalitetsregisterdagarna den 15 oktober.

EyeNet-dagarna

Den 20-21/4 arrangerades två halvdagar med representanter för alla deltagande register, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges ögonläkarförening samt konsulter. Under dagarna presenterade alla register utvecklingen inom sitt område och det gavs utrymme för frågor och diskussion. Olika forskningsprojekt, främst inom EyeNet Sweden, blev även presenterade. Efter det vetenskapliga programmet under första dagen gavs möjlighet till en guidad tur på Marinmuseum i Karlskrona och dagen avslutades med middag på Sjöofficersmässen.

Verksamhetsplan 2005
Registerverksamhet
• Att bedriva support till befintliga register inom ögonsjukvård och andra specialiteter.
• Att bedriva support vid start av kvalitetsregister på regional, nationell och internationell
nivå.
• Att vidareutveckla anslutna registers inmatningsformulär, skapa rapportformulär för uttag
av registerdata och utveckla generella internetbaserade tjänster.
• Att driva utvecklingen inom registerverksamhet mot internetbaserad inmatning av
registerdata för att möjliggöra snabb åtkomst och analys även på lokal nivå.
Nationella uppföljningar
• Att samarbeta med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting angående
nationella uppföljningar inom ögonsjukvård.
Kliniskt förbättringsarbete
• Att bedriva evidensbaserade kliniska förbättringsarbeten inom vardagssjukvården med
hjälp av kvalitetsregister.
• Att färdigställa projektet angående medicinska indikationer för operation av katarakt och
utarbetande av e-postremiss.
Forskningsprojekt
• Att bedriva forskningsprojekt inom våra profilområden patientnytta, folkhälsa och
kostnadseffektivitet.
EyeNetdagar
• Att arrangera årligt seminarium för registerverksamheten inom EyeNet Sweden med syfte
att utveckla samarbete och kompetens samt utbyta erfarenheter inom området.
Kompetensutveckling
• Att deltaga i konferenser och utbildningar inom registerverksamhet, forskning och kliniskt
förbättringsarbete.

Ekonomisk rapport för 2004

Ingående balans (överskott 2003) 540 642:-
Intäkter 2004
Socialstyrelsen 1 700 000:-
Socialstyrelsen 400 000:-
Projekt, Qulturum 284 006:-

Utgifter 2004
Medverkan i projekt -284 006:-
Personalkostnader -1 348 171:-
Driftskostnader -313 230:-

Kvarstående medel överfört till 2005 438 597:-

Utgående balans 31/12 2004 979 239:-

Kommentar.
Verksamhetsåret 2004 innebar ett överskott av budgeterade medel precis som 2003.
Överskottet motsvarar ungefär vad som erhölls i tilläggsbudget den 8/11 2004 (400 000:-)
Denna ersättning har ej använts ännu men beställning av tillgång till befolkningsregister
ligger ute och tjänstgöringsgrader justerades ej förrän sista månaden 2004. Lönekostnaderna
under sista delen av 2004 överstiger väsentligt kostnaden under början av året. Detta innebär
att överskottet i praktiken är intecknat för 2005. Dessutom kommer tidigare överskott att
konsumeras i avvaktan på ny budgettilldelning. Äskanden för 2005 överstiger väsentligt den
tidigare årsbudgeten.

Karlskrona den 18 februari 2005
Mats Lundström
Chef, EyeNet Sweden